Den vänstra grafen visar totalt antal ord under de fyra valåren kopplade till respektive parti. Ord kopplade till SD kärnfrågor ökade från 2010 till 2018 och efter det en liten minskning till 2022. Ord kopplade till S kärnfrågor toppade 2018 och minskade sedan markant till 2022. Ord kopplade till M kärnfrågor hade två tydliga toppar; 2010 och 2022, men hade en markant minskning under 2014 och 2018. För övrigt är orden kopplade till M kärnfrågor tydligt fler till antalet än de andra orden oavsett år. Ord kopplade till MP kärnfrågor toppade främst år 2010 och 2018 men generellt sett är det relativt jämt över samtliga år.
Den högra grafen presenterar partiernas valresultat för varje år. SD ökade med nästan 15 procentenheter på de fyra valåren och gick från att precis bli invalda i riksdagen valet 2010 till Sveriges andra största parti. Socialdemokraterna hade en dipp 2018 på 2 procentenheter men har resterande tre år legat på ungefär 30%, Under 2014 och 2018 bildar S en minoritetsregering. M valresultat har gått ned med 11 procentenheter sedan de satt i regering 2010, år 2022 sitter de åter i regering trots det lägsta valresultatet de haft på fyra valår. MP har stigit från 2018 till 2022 men toppade de tidigare valen; 2010 och 2014.
Det som bevisar min teori att medias val av ord påverkar svenska medborgares opinion är korrelationen mellan SDs valresultat och SDs kärnfrågor då båda gör en markant ökning. Även Ms kärnfrågor toppar de åren de satt i regering, detta kan peka på att ord som dominerar i media påverkar valets utgång.
Däremot motbevisas min teori att just dessa ord skulle skulle påverka de senaste fyra valåren då det inte finns någon korrelation mellan S och MPs kärnfrågor och valresultat.
Djupare undersökning
Här presenteras, diskuteras och jämförs specifika ord kopplade till partierna med valresultatet. Totalt blev det 13 grafer/figurer varav figur 3 och 7 har tagits bort från undersökningen eftersom orden polis, polisstyrkor och frasen “utsatt område” inte är politiskt laddade ord som kan kopplas till ett specifikt parti.
Figur 4, 6 och 8 är ord kopplade till Miljöpartiets kärnfrågor, miljö, klimat och jämställdhet. Figur 4 och 6 håller jämn nivå under alla åren vilket kan tolkas som att just de orden alltid kommer vara lika betydelsefulla oavsett vilka frågor som dominerar i resten av samhället. Att ord som kopplas till den globala klimatkrisen har ökat beror förmodligen på att många de senaste åren har fått en uppfattning om dess hot vilket sätter gfrågan högre upp på dagordningen.
Just detta motbevisar dagordningsteorin, att massmedier avgör vad som anses vara viktigt i samhället, eftersom MPs valresultat visar att det gick bättre åren; 2010 och 2014 då tidningarna använde orden klimatförändringar och växthuseffekten betydligt färre gånger. Hade teorin stämt hade MPs valsiffror ökat 2018 och 2022 eftersom de ovan nämnda orden används mer frekvent.
Figur 9, 10 och 5 representerar ord kopplade till Sverigedemokraternas kärnfråga invandrarpolitik. Frasen “hårdare tag” har på senare år främst använts av SD (och en del av M ) för att beskriva de insatser som ska tas mot den ökade kriminaliteten. Att orden kriminalitet, våld och gäng inte har ökat speciellt mycket blir då intressant eftersom framförallt SDs politik har varnat för korrelationen mellan en dålig invandringspolitik och ökad kriminalitet. Figur 9 skulle kunna betyda att ökningen av orden invandring, migration, integration och segregation har påverkat SDs framgång i valen men motbevisas då antalet sjunkar år 2022, samma år som SD gick upp som Sveriges andra största parti.
Figur 13 och 2 är ord kopplade till Moderaternas kärnfrågor arbete, skatter och välfärd. M har suttit i regering två gånger de senaste fyra valen trots att deras valsiffror bara har gått nedåt. Både figur 13 och 2 har två staplar som har högst antal ord samma år som M vann valet; 2010 respektive 2022, vilket bevisar ordens påverkan och min teori.
Figur 11, 12 och 1 är ord kopplade Socialdemokraternas kärnfrågor vård, skola och arbete. Min teori om att ord påverkar valresultatet bevisas i framförallt graf 11 och 1 då S tappade regeringspositionen år 2022 vilket också är det lägsta antalet orden jobb och arbete, vård, skola och omsorg används. Graf 12 som beskriver ordet arbetslöshet ökar det sista året men korrelerar ganska precist med S valresultat då båda hade en dipp 2014. Stämmer min teori kan en av faktorerna till S låga valresultat 2014 vara att ord kopplade till deras kärnfråga minskade från året innan.
I vilken utsträckning är personer medvetna om hur deras åsikter och uppfattningar påverkas?
I den här filmen presenteras min andra frågeställning som handlar om hur medvetna personer är om hur deras åsikter och politiska uppfattning påverkas av tidningar. För att kunna få en uppfattning om detta ställdes samma 5 frågor till 6 olika personer med olika kön och ålder.
Det här blev resultatet: