2.1 De två frågeställningar besvaras med två olika metoder. För att besvara frågeställning 1 utfördes en undersökning under februari och mars månad 2022 för att utreda hur ofta ord kopplade till svenska riksdagspartier i fyra av Sveriges största riksmedier; Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet används. https://ocast.com/se/toplists/orvesto-konsument-api
Partierna som valts ut är baserat på differensen i deras kärnfrågor; Socialdemokraterna- vård, skola och arbete, Miljöpartiet- miljö/klimat och jämställdhet, Moderaterna- arbete, skatter och välfärd och Sverigedemokraterna- invandringspolitik. Även politiska ord som är tydligt kopplade eller synonymer till kärnfrågorna har undersökts. Totalt undersöktes 6 ord kopplade till S, 7 ord kopplade till MP, 7 ord kopplade till M och 8 ord kopplade till SD.
Dessa ord räknades sedan med hjälp av mediearkivet i 4 av Sveriges största tidningar med tidsintervallet 1 augusti till 31 september under valåren 2010, 2014, 2018 respektive 2022.
Syftet med undersökningen är att jämföra om användandet av ord som traditionellt är kopplade till olika svenska partier påverkar svenska väljares opinion, alltså valresultatet.
Undersökningens validitet är hög eftersom min analys är baserad på flera olika källor. Med kärnfrågor menas de politiska frågor som partiet framförallt prioriterar och till viss utsträckning representerar. Detta har jag sammanfattat själv utifrån vad analyserna om det speciella budskapet för varje år.
Det speciella budskapet har tagits fram genom analyser av reklamfilmer från partierna vart år. Analyserna har genomförts av elever från:
Stockholms Universitet (“dockor, hyenor och kärlek” 2010) https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:383540/FULLTEXT01.pdf
Mid Sweden University (“Och nu blir det reklamfilm, igen!” 2014) https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:780991/FULLTEXT01.pdf
Högskolan i Gävle (“Berättelsen om Sverige- ett narrativ med hotet som hopp” 2018) https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1217943/FULLTEXT01.pdf
Fortsatt är validiteten på den verkställda undersökningen hög eftersom den är utförd från ett objektivt perspektiv. Alltså togs ingen partisk ställning till någon av partierna för att manipulera eller vinkla resultatet till någons fördel respektive nackdel.
Eftersom inte lika många ord jämfördes från varje partis kärnfrågor sjunker validiteten i undersökningen eftersom det inte ger en rättvis jämförelsegrund. Orden är även räknade i alla kategorier och inte bara politiska artiklar, trots detta valde jag denna metod eftersom intresset endast låg i att veta antal ord generellt i tidningar. Med tanke på att min frågeställning inte specificerar i vilken kategori artiklarna ska ha påverkas alltså inte reliabiliteten av att orden kan ha använts i artiklar gällande kultur såväl som utrikesrapporter, då jag utgår från att människor och politik påverkas av allt som media skriver om.
2.2 Frågeställning 2 besvaras med sex kvalitativa intervjuer. Personerna som intervjuas är av olika kön och ålder för att få så brett perspektiv som möjligt. Alla personer har samma socioekonomiska förutsättningar och har även samma etnicitet vilket utesluter perspektivet från låginkomsttagare och personer med annan etnicitet än kaukasisk. Synonymer.se definierar kausasisk som “den vita rasen” alternativt personer med “indoeuropeiskt” ursprung. Avsaknaden av dessa grupper gör att reliabiliteten av undersökningen blir sämre eftersom frågeställningen inte helt kan besvaras då sex personer inte kan representera svenska folkets uppfattning. Däremot ställdes samma frågor till alla sex personer och jag som skrev frågorna var närvarande vilket pekar på att resultatet visar på reliabilitet i personernas svar.