1.1 Valrörelserna 2010 till 2022
2010, valdeltagande 84,6%
Moderaterna får ett litet uppsving efter en finanskris som de hanterat väl. Den borgerliga alliansen, alltså M, L, C och KD, blir en minoritetsregering och de rödgrönas försök till regeringsskifte misslyckas. SD får för första gången vara med i riksdagen efter att nästan ha fördubblat sitt väljarstöd.
Detta var även det första valet där politisk tv-reklam blev lagligt i Sverige, därför sändes en stor andel politisk reklam ut till de Svenska hushållen. Det folk pratade om var tv4 men underliggande kunde även partierna nå ut till befolkningen genom sociala medier som facebook och twitter.
Det andra som var nytt var att det blev två färdiga regeringsalternativ redan innan valresultatet, de rödgröna och alliansen.
2014, valdeltagande 85,8%
SD klättrar stadigt och blir Sveriges tredje största parti samtidigt som S och MP bildar minoritetsregering.
Webben har gjort det möjligt för kvällstidningar att anordna debatter, detta bidrar till en utökad politisk information i landet. Konkurrensen mellan nyhets-, åsiktsjournalistik, politisk information från partier och intresseorganisationer, debatter och utfrågningar i tv och på nätet samt inlägg på sociala medier hade en märkbar ökning.
2018, valdeltagande 87,18%
Högst valdeltagande av de fyra åren. S och M har minskat i procentenheter samtidigt som SD växer. Stefan Löfven blir ännu en gång statsminister med en minoritetsregering. SD utför en misstroendeförklaring mot Löfven som kort därefter avgår och ersätts av Magdalena Andersson.
2022, valdeltagande 84,21%
SD trenden fortsätter och de går nu upp som Sveriges andra största parti. Nuvarande (26/01-22) regering består av M, L, och KD med parlamentariskt stöd av SD.
1.2 Partiernas kärnfrågor
S– Kärnfrågor: vård, skola och arbete
M– Kärnfrågor: arbete, skatter och välfärd
MP -Kärnfrågor: miljö/klimat, jämställdhet och lika rättigheter.
SD– Kärnfrågor: invandringspolitik
1.3 Tidigare forskning
I en artikel från sveriges radio publicerad den 6 november 2022 sammanfattar reportern Hewa Abdelzadeh en medieanalys för att kartlägga den politiska agendan inom medielandskapet, utförd av företaget Kantar Sifo. Resultatet visade att de tre största partierna, S, SD och M var de som syntes mest inom tidnings- och nyhetssajtkategorin. Han presenterar även vilka ämnen som legat i fokus under valrörelsen 2022. Där toppade lag, ordning och migration såväl som utrikespolitik där Ukrainakonflikten och Natomedlemskap låg i fokus. Utbildning, energi, miljö och hållbarhet fick mindre utrymme.
Vilka faktorer spelar då in i vad som anses vara viktig för ett specifikt valår?
I Johan Martinsons forskning (2021) på de politiska sakfrågorna inför valet 2022 menar han att det som är i största intresse inom politiska valrörelser speglar vad som är relevant i samhället, alltså vad folk upplever är ett problem. Han exemplifierar detta med valen 1988, 1992 och 2018 då de politiska sakfrågorna huvudsakligen var miljö, arbetslöshet och ekonomisk kris respektive flykting- och migrationsfrågor.
Partierna har, som nämns ovan, olika kärnfrågor som de framförallt leder sin politik utifrån. Beroende vilken sakfråga som hamnar högst upp på dagordningen kan det gynna vissa partier mer än andra. Detta leder enligt Martinsson (2021) till den s.k “kampen om dagordningen”.
1.4 Dagordningsteorin/ Agenda setting teorin
McCombs och Shaw myntade för första gången begreppet dagordningsteorin i en artikel 1972 (Westerlund, 2016). Författarna presenterar att det framförallt är massmedierna som avgör vad som anses vara viktigt i samhället. Med detta menas att medier kan kontrollera vad medborgarna ska ha åsikter om och vad som är viktigt. McCombs menar 2004 att enligt dagordningsteorin är valresultatet i stor utsträckning beroende på vad som är högst upp på medie-dagordningen, detta betyder att medierna kan gynna respektive missgynna olika partier. ”I exempelvis tider av rustning och hot om krig gynnas partier med en tydlig militär profil desto mer än ett parti som har arbetslöshet som kärnfråga”, skriver McCombs (Westerlund 2016, 9-10).
Även Lars Nord och Jesper Strömbäck skriver i deras bok Svenska valrörelser (2018) att en grundläggande princip för en verksam demokrati är att medier fungerar och kan granska valrörelserna fritt. Då det finns det tre aktörer i ett val, politikerna/partierna, medierna och folket som röstar. Medierna påverkar alltså väljares opinion genom att välja att belysa olika delar av verkligheten. Det är nämligen omöjligt att spegla verkligheten precis som den är. På så sätt skapas associationer till olika partier och partiledare, samt en uppfattning om vilket parti som är starkast under valrörelsen.
Med medier menas nyhets-, åsiktsjournalistik, politisk information från partier och intresseorganisationer, debatter och utfrågningar i tv och på nätet samt inlägg på sociala medier men just i denna undersökning kommer jag att undersöka olika kvälls- och dagstidningar.
1.5 Hur medvetna är människor om medias påverkan på deras åsikter?
Jesper Strömbäck och Bengt Johansson refererar till politikern och författaren Walter Lippman från hans bok Public Opinion (1922) där han framför den filosofiska idén om den mänskliga verklighetsuppfattningen. Det vi kan basera verkligheten på är hur vi uppfattar olika saker och detta skapar sedan personliga åsikter och preferenser. T ex kan det finnas en uppfattning om att jorden är platt trots att den kommer förbli rund. Bilden om hur vi uppfattar verkligheten har olika faktorer och en utav de största genom alla tider är nyhetsmedia. Huruvida svenska medborgare är medvetna om detta har inte undersökts på djupet än.